Vad händer med tågen i Skåne? Åtta maktscenarier efter valet 2026

tåg Region Skåne Skånetrafiken Öresundståget Val 2026 Analys

Inför valet den 13 september 2026 har sju partier svarat på våra fjorton frågor om tågtrafiken i Skåne. Men väljarna röstar inte på enskilda svar – de röstar fram en maktbalans. Här går vi därför igenom vad som sannolikt händer med tågen i och omkring Skåne under åtta olika regeringskonstellationer.

Ett Öresundståg (ET 4513) passerar Apelviken söder om Varberg
Öresundståg 11187 med ET 4513 passerar Apelviken, söder om Varberg. Foto: G och J via Wikimedia Commons, licensierad under CC BY 4.0.

Metod och förbehåll: Analysen bygger i första hand på partiernas skriftliga svar, men vi har kompletterat med vad partierna faktiskt röstat för, beslutat och drivit tidigare – i riksdagen, på landsmöten och i regeringsställning. Det visar sig vara viktigt: i flera frågor säger partiernas historiska handlingar mer än deras enkätsvar. Kristdemokraterna har inte besvarat enkäten; där bygger bedömningen på KD:s agerande i regeringen, där partiet innehar infrastrukturministerposten. Vissa frågor är regionala (biljettpriser, egen regi för Pågatågen) och avgörs i Region Skåne, inte i riksdagen.

Först: vad partierna faktiskt gjort – inte bara vad de svarar

Gränskontrollerna: en fråga där nästan alla vänt

Gränskontrollerna infördes den 12 november 2015 – av en regering bestående av S och MP. De har sedan förlängts sex månader i taget, senast i maj 2026 fram till den 11 november 2026, numera med säkerhetsmotiv ("grov gränsöverskridande brottslighet med koppling till statliga aktörer och terrorism"). I juni 2026 uppmanade EU-kommissionen Sverige att börja avveckla dem, och framhöll att Danmark avvecklat sina kontroller mot Sverige med hänvisning till ett fungerande polissamarbete.

Läget i dag, parti för parti:

Det finns dessutom en praktisk väg att bli av med stoppen utan att avskaffa kontrollerna som sådana: Greater Copenhagen och MP i Region Skåne föreslår flytande kontroller ombord mellan Hyllie och Triangeln med stöd av lag 2023:747, och enligt en rapport från Greater Copenhagen saknar bara 3 av 10 000 kontrollerade id-handlingar – samtidigt som kontrollerna kostar cirka 47 miljoner kronor om året och tvingar varje tåg till fyra minuters uppehåll i Hyllie. Trafikverket har slagit fast att kontrollerna är den enskilt största kapacitetsbegränsningen över Öresund.

Nationell plan 2026–2037: vad som faktiskt beslutats

Regeringen (M, KD, L) fastställde planen den 24 april 2026: totalt 1 171 miljarder kronor. Fyrspåret Hässleholm–Lund fick 6 641 miljoner – en fördubbling mot Trafikverkets förslag om 3,3 miljarder – men mot ett kostnadstak på 32,3 miljarder är bara drygt 20 procent av projektet finansierat, med byggstart tidigast 2034. Maria–Helsingborg C ströks av Trafikverket i planförslaget, vilket fick regionrådet Anna Jähnke (M) att säga sig vara "rent ut sagt förbannad" – i stället avsattes pengar till en lokaliseringsutredning. Skånes länsplan ökade med 22 procent till 7 475 miljoner.

Öresundsbron: avbetalad 2031 – men avgifterna ska vara kvar

Bron är beräknad att vara färdigbetald 2031, men regeringen vill ta ut avgifter till 2050 – cirka 1,2–1,4 miljarder per år, sammanlagt omkring 25 miljarder, för infrastruktur i Öresundsregionen. Principen att överskottet ska stanna i regionen slogs fast i riksdagen redan i december 2024 och välkomnades då gemensamt av Region Skånes presidium (M, L och S tillsammans). SNS-forskare varnar samtidigt för dubbelbeskattning och ett brott mot 50 år av svensk finansieringspraxis.

Nya Öresundsförbindelser: SOU 2026:17

Regeringens utredare Allan Widman överlämnade i mars 2026 betänkandet "Öresundsförbindelser 2050" till infrastrukturminister Andreas Carlson (KD). Det föreslår en gemensam svensk-dansk strategisk utredning med start 2027 (budget cirka 30 miljoner kronor, delad lika) och en permanent Öresundsdelegation. Utredningen är svalare mot metron än mot en järnvägstunnel – tunnelbaneteknik över drygt 20 kilometer och ett byte i utkanten av Köpenhamn pekas ut som svagheter – och Widman lutar personligen åt en tunnel Helsingborg–Helsingör. Köpenhamn har däremot metron (M5) i sina planer: cirka 72 miljarder kronor, möjlig öppning runt 2040, samhällsekonomisk avkastning beräknad till 1,23.

VR och operatörsfrågan: en varning från verkligheten

VR Sverige tog över Öresundstågen den 14 december 2025 på ett avtal värt cirka 1,2 miljarder per år till december 2030 – och kör Pågatågen från december 2027. I juni 2026 varslade VR 22 lokförare och fyra tågvärdar om uppsägning med hänvisning till "övertalighet", ett halvår efter övertagandet. Det är den tredje operatören på kort tid efter SJ:s avtalsuppsägning 2022 och Transdevs nödavtal – och ger konkret tyngd åt S:s och V:s varningar i enkäten för personalbrist och upphandlingskaruseller.

Fehmarn Bält: respiten är verklig

SD är det enda parti som i enkäten påpekar att tidplanen spruckit – och har rätt: den tyska järnvägsanslutningen med nya Fehmarnsundtunneln är klar tidigast 2032–2034, och Sund & Bælts vd uppgav i maj 2026 att biltrafiken kan öppna 2032 men att järnvägen kanske dröjer till 2034. Den befarade godsboomén på 80–100 procent över Öresund kommer alltså senare än 2029 – men den kommer.

De viktigaste skiljelinjerna i korthet

Scenario 1: V + S + MP – ett rödgrönt styre

Det här är den konstellation som skulle förändra mest, snabbast.

Underhåll: Anslagen höjs kraftigt – V satsar 286 miljarder mer än regeringen på nationell plan, varav 130 miljarder mer på järnvägsunderhåll. Underhållet återtas i stor utsträckning i statlig regi (V, MP, delvis S), Trafikverket delas eller omorganiseras till en ren järnvägsmyndighet, och en haverikommission för järnvägen tillsätts (V).

Utbyggnad: Fyrspåret Hässleholm–Lund tidigareläggs. V vill driva det i projektbolagsform med lånefinansiering (med Botniabanan som förebild) och S är öppet för statliga bolag – det gör Region Skånes förslag (byggstart 2029, trafikstart 2039) reellt möjligt. Helsingborg–Maria återförs omedelbart till nationell plan (MP har det redan fullfinansierat i sin egen plan; Region Skånes "Vägval för Skåne" har det som prio ett inför planen 2030–2041). Dubbelspår Skurup–Rydsgård, Attarp–Kristianstad och Hässleholm–Kristianstad prioriteras.

Öresundstågen: Upphandlingen påskyndas och staten tar ett medfinansieringsansvar (S, V; MP via regionala kanaler). Tillfällig kapacitet – hyrda tåg enligt MP – kan tillföras i väntan på leverans. VR:s varsel sommaren 2026 ger vind i seglen för V:s utredning om egen regi och S:s krav på bemanning och villkor i avtalen.

Gränskontroller: Avskaffas – av S, MP och V gemensamt, med EU-kommissionens avvecklingskrav i ryggen och Danmarks avskaffade kontroller som förebild. Det frigör enligt Trafikverkets analyser kapacitet för upp till fem fler persontåg per riktning och timme över Öresund. Noterbart: det skulle avsluta en ordning som S och MP själva införde 2015.

Biljetter: Markanta sänkningar. Konkurrensen står mellan S (500 kr/månad i Skåne, halverade periodkort över Öresund), MP (Sverigekort 499 kr) och V (Sverigebiljett 450 kr).

Metro och Danmark: Bilaterala förhandlingar om Öresundsmetron inleds under mandatperioden – snabbare än SOU 2026:17-spåret, och med metron som aktivt förstahandsval snarare än ett alternativ bland flera. Men S i Region Skåne vill bygga HH-förbindelsen före metron, så räkna med en intern prioriteringsdiskussion.

Broöverskott: Överskottet går till regionen, men V:s principiella kritik mot avgifter på en avbetald bro – nu förstärkt av SNS-rapportens dubbelbeskattningsvarning – kan öppna för sänkta avgifter i stället för ett stort överskott.

Intern friktion: S är pragmatiskt kring statlig regi ("se över möjligheten") medan V är doktrinärt. V vill samla allt i en organisation, MP vill dela Trafikverket i två – olika modeller som måste samsas.

Scenario 2: Bara S

En S-minoritetsregering kan genomföra mycket av ovanstående men är beroende av stöd från V och MP – i praktiken närmar sig utfallet scenario 1. Två nyanskillnader:

Scenario 3: S + MP + C

En konstellation med stor samsyn på det mesta – men med två inbyggda konflikter.

Samsynen: Alla tre kritiserar planens underhållsambition, alla tre vill slopa gränskontrollerna (C har drivit frågan sedan 2015 och har den bland sina tre vallöften), alla tre vill ha tillbaka Helsingborg–Maria, alla tre är positiva till Öresundsmetron och bilaterala förhandlingar, och alla tre är öppna för alternativ finansiering av fyrspåret (C har drivit frågan i följdmotion om nationell plan).

Konflikt 1 – statens roll: MP vill dela Trafikverket och återta underhållet i statlig regi. C vill skapa en task force och ställa funktionskrav på entreprenörer. Sannolik kompromiss: mer pengar och C:s punktinsatsmodell, utan myndighetsreform.

Konflikt 2 – nya Öresundståg: C är det enda parti i enkäten som uttryckligen avstår från statlig medfinansiering av regionala fordonsinköp. S och MP får finna finansiering via stadsmiljöavtal och länsplaner i stället – tågen beställs, men regionerna bär mer av notan.

Biljetter: C saknar prisloften helt och vill dessutom trappa ner broavgifterna när lånen är betalda – en delvis annan agenda än S:s och MP:s sänkta tågpriser. I Region Skåne blir det tuffa förhandlingar.

Scenario 4: S + MP + C + L + KD – en bred mittregering

En parlamentariskt osannolik men sakpolitiskt intressant konstellation – och här blir det mest förvånande i materialet synligt: fem partier vill avskaffa gränskontrollerna. S, MP, C och L driver frågan aktivt; KD är oprofilerat men sitter i dag i en regering som förlänger dem. Med EU-kommissionens avvecklingskrav och Danmarks föregång blir slopade Hyllie-kontroller – eller flytande kontroller ombord – en av de mest sannolika tidiga förändringarna i just denna konstellation.

Övrigt:

Scenario 5: M + L + C + KD – borgerligt utan SD

Här blir det mer av fart inom planens ramar än omgjord planering – med ett stort undantag.

Scenario 6: M + L + KD + SD (fortsatt Tidöstyre) och M + SD

Dessa två kan beskrivas gemensamt – och här väger den dokumenterade historiken tyngst, eftersom detta är det samarbete som faktiskt styrt 2022–2026.

Gemensam kurs, belagd i handling: Nationell plan 2026–2037 är Tidöpartiernas eget verk och ligger fast. Underhållet prioriteras före nya "prestigeprojekt" (SD:s formulering), driftledningen reformeras så att punktliga pendeltåg inte missgynnas (M, SD, L). Fyrspåret genomförs enligt plan med ambition om viss acceleration – men SD är skeptiskt till stora lån utanför budgetprocessen, vilket bromsar M:s och regionens bolagsfinansieringsidéer. Helsingborg–Maria förblir ett utredningsobjekt trots Skåne-M:s ilska. Öresundsmetron går via den bilaterala utredningen från 2027 – med järnvägstunnelns momentum från SOU 2026:17. Broavgifterna blir kvar till 2050 och kanaliser till regionen; SNS:s kritik avfärdas eller bemöts i förhandlingspersonens analys. VR-avtalen förses med skarpa sanktioner (SD).

Gränskontrollerna – här stannar de: Tidöavtalet skriver att kontrollerna ska skärpas, SD är det enda parti som öppet försvarar dem, och regeringen förlängde dem senast i maj 2026 med säkerhetsmotiv. L:s landsmötesbeslut om att verka för avskaffande blir förlorat motpartstryck i en konstellation där SD är stödparti – precis som L:s och C:s invändningar förlorat i Tidöförhandlingarna tidigare. Räkna med förlängningar efter november 2026, eventuellt i den skärpta form Tidöavtalet pekar mot.

Med bara M + SD: Utan L försvinner tre saker – ERTMS-drivet, det aktiva danska kapacitetssamarbetet och målet om nya Öresundståg första halvan av 2030-talet (SD anger ca 2033). SD:s prioriteringar får större utrymme: reservfordon, en felsökningsåtgärdsplan inom ett år, och trygghetspaket på stationer. SD:s ovilja mot lånefinansiering gör tidigareläggning av fyrspåret än osäkrare. Noterbart: efter L:s extra landsmöte i mars 2026, där partiet vände och accepterade SD i regering, är skiljelinjen mellan detta scenario och fullt Tidöstyre mindre ideologisk än den var – men L:s skånska gränskontrollbeslut skulle ändå sakna genomslag så länge SD sitter vid förhandlingsbordet.

Scenario 7: Bara M

En M-minoritetsregering skulle driva partiets egen trestegsplan: tidigareläggning av fyrspåret inom nationell plan med prövning av alternativ finansiering, underhåll och reformerad driftledning (inklusive ändrade prioriteringsregler för punktliga pendeltåg – M:s klara ja i fråga 7) samt det förnyade svensk-danska samarbetet med bilateral utredning från 2027.

I övrigt blir varje sakfråga en förhandling: Helsingborg–Maria kräver stöd av C eller oppositionen; statlig medfinansiering av Öresundståg kan S stötta; gränskontrollerna skulle M inte röra på eget initiativ – men här skulle en ren M-regering möta ett riksdagsläge där S, MP, V, C och L alla vill avskaffa dem. Det är kanske den enda fråga där en M-minoritet skulle kunna tvingas av sitt eget underlag.

Sammanfattande matris

Fråga V+S+MP / S / S+MP+C / S+MP+C+L+KD M+L+C+KD M+L+KD+SD / M+SD / M
Underhållsanslag Kraftigt höjda Vissa höjningar + effektivisering Inom planens ram
Underhåll i statlig regi Ja (V, MP, delvis S) Nej Nej
Fyrspår Hässleholm–Lund Tidigareläggs, bolagsfinansiering möjlig Tidigareläggs, alternativ finansiering prövas Enligt plan, acceleration osäker (SD:s låneskepsis)
Helsingborg–Maria Återförs omedelbart Återförs vid planrevidering (Skåne-M driver, riks-M bromsar) Utreds
Skurup–Rydsgård / Attarp–Kristianstad Prioriteras Utreds/prio regionalt Utreds
Gränskontroller Avskaffas (S, MP, C, V, L) Troligen avskaffas i fast form – C och L har partibeslut, M isolerat Kvar och skärpas (Tidöavtalet)
Nya Öresundståg – statlig medfinansiering Ja (C bromsar i S+MP+C) Osäkert – M ja, C nej M ja, SD villkorat
Öresundsmetron Bilaterala förhandlingar Utredning (SOU 2026:17), tunnelspår starkare Utredning (SOU 2026:17)
Biljettpriser Sänks (450–500 kr-kort, halverat Öresund) Inga nya prisloften Inga nya prisloften
Broöverskott Till regionen, men V och SNS-granskningen kan pressa ned avgifterna Till regionen (redan riksdagsbeslut) Till regionen, avgifter kvar till 2050
Egen regi Pågatågen Utreds (V, S) Nej Nej

Slutsats

Det som framstår när enkätsvaren kombineras med handlingarna är att de verkliga skiljelinjerna inte följer blocken. Gränskontrollerna – den fråga som direkt avgör tåglägena över Öresund – förenar S, MP, V, C och L mot en uppdelad borgerlighet där bara SD helhjärtat försvarar dem. Bolagsfinansiering av fyrspåret förenar V med M och C – men skrämmer SD. Helsingborg–Maria förenar regionens politiker över alla blockgränser – men skiljer Skåne-M från riksdags-M. Och den kanske mest påtagliga skillnaden för pendlaren är inte vilken färg regeringen har, utan om den nya regeringen törs lyfta de fyra minuterna i Hyllie.

Källor

Utöver partiernas svar på Tåguppropet Skånes enkät: