Socialdemokraternas svar

tåg Region Skåne Skånetrafiken Öresundståget Val 2026 Socialdemokraterna

A. Läget och ansvaret

Fråga 1 (riksdag och region) Resandet är på rekordnivåer, men Öresundstågens punktlighet ligger på drygt 80 procent och tusentals tåg ställs in varje år. Anser ert parti att läget i den skånska tågtrafiken är acceptabelt? Om inte – vilka är de tre viktigaste åtgärder ni vill driva under mandatperioden 2026–2030?

Nej. Flera av de hårdast belastade järnvägssträckorna i Sverige finns i Skåne, vilket påverkar såväl Skånes utveckling som Sveriges. Det krävs både utbyggnad och ett förbättrat underhåll av järnvägen för att den skånska tågtrafiken ska kunna utvecklas. I den nya nationella infrastrukturplanen för åren 2026–2037 går endast en bråkdel av medlen till Skåne, trots stora investeringsbehov och hårt belastade järnvägar.

Den nuvarande regeringens ambition är att endast återta 10–15 procent av det eftersatta järnvägsunderhållet under perioden 2026–2037. Det räcker inte. Vi vill rusta järnvägen genom att öka anslaget för underhåll. Resenärerna ska kunna lita på att trafiken avgår och kommer fram i tid. Vi vill öka takten i byggandet av nya spår i hela Skåne. Nya spår mellan Lund-Hässleholm måste komma på plats så fort som möjligt. Uteblivna satsningar i järnvägsnätet riskerar att slå hårt mot tillväxten, klimatomställningen och konkurrenskraften i Skåne.

Vi vill dessutom göra kollektivtrafiken i Skåne mer prisvärd genom att göra det möjligt att resa i hela Skåne för 500 kronor per månad. För unga upp till 23 år, studenter och seniorer från 70 år blir priset 300 kronor. Priserna ska vara oförändrade till 2030. Nationellt vill vi införa gratis kollektivtrafik för 12–19-åringar i grundskola och gymnasium (kvällar, helger, lov) samt för heltidsstudenter upp till 24 år (under termin).

Fråga 2 (riksdag) Skånetrafikens analys visar att nästan hälften av alla störningar härleds till statens ansvarsområde: signal- och växelfel, eftersatt underhåll och Trafikverkets driftledning. Vad kommer ert parti att göra för att förbättra underhållet och driftledningen av järnvägen i Skåne – och inom vilken tidrymd ska resenärerna märka en skillnad?

Sveriges järnväg lider av att kortsiktiga vinstintressen har trängt undan samhällsnyttan. Det har resulterat i förseningar och bristande underhåll under lång tid.

Den nuvarande regeringen vill endast återta 10–15 procent av det eftersatta järnvägsunderhållet under perioden 2026–2037. Vi vill bland annat snabba upp arbetet under perioden genom att rusta den svenska järnvägen omedelbart genom att öka anslaget för underhåll, ge Trafikverket medel för att påskynda inköp till en egen maskinpark och bedriva mer järnvägsunderhåll i egen regi samt se över Järnvägssäkerhetslagen för att stävja spårspring och därmed minska förseningstiderna.

B. Öresundstågen till Köpenhamn

Fråga 3 (region, delvis riksdag) Öresundstågen är ålderstigna och har under 2025 drabbats av fordonsfel, ERTMS-inbyggnad och återkommande spår- och växelproblem på Öresundsbron; 42 procent av de inställda Öresundstågen beror på infrastrukturproblem och dess följdorsaker. Vad vill ert parti göra för att säkra driften och punktligheten fram tills nya fordon finns på plats?

Vad gäller fordonen behöver ledtiderna i upphandlingen av nästa generations Öresundståg snabbas upp i den mån det är möjligt samtidigt som befintlig fordonsflotta måste ha en hög tillgänglighet för att möta behoven.

Kända problem i såväl fordon, driftledning och infrastruktur måste byggas bort skyndsamt för att förbättra punktligheten och minimera antalet inställda tåg. Om återkommande fordonsfel orsakar märkbar försämring av kapaciteten behöver tillfällig kapacitet tillföras systemet innan nästa generations Öresundståg är på plats.

För att säkra driften krävs en rad åtgärder och samverkan mellan olika aktörer. Vi måste prioritera underhåll och upprustning av infrastrukturen för att skapa ett robust och hållbart järnvägssystem. Samtidigt behöver operatörerna ta ansvar för att fordonen är servade och fungerar ändamålsenligt.

Därutöver anser vi att de tillfälliga gränskontrollerna måste avskaffas. Trafikverkets analyser säger att gränskontrollerna är den största begränsande faktorn för trafiken över Öresund. I nuläget körs 7 persontåg och 2 godståg per riktning och timme över Öresundsbron, men det finns kapacitet för ytterligare 5 persontåg. Ett avskaffande av gränskontrollerna skulle därmed möjliggöra en kraftig utökning av trafiken, vilket inte minst skulle underlätta arbetspendling.

Fråga 4 (riksdag och region) Öresundstågskonsortiets trafikstrategiska plan 2030–2040 pekar ut nästa generations tåg med 200 km/h som maxhastighet, men någon beställning är ännu inte lagd. Stödjer ert parti att nästa generations Öresundståg beställs skyndsamt – och är ni beredda att driva statligt medfinansieringsansvar? När ska de nya tågen rulla?

Ja. Nästa generations Öresundståg behöver beställas skyndsamt och vi vill skynda på upphandlingen så långt det är möjligt utan att hasta igenom nödvändiga kvalitetskrav. Det finns ett starkt behov av nya, moderna och kapacitetsstarka tåg. Vi vill att de ska börja köra så fort som möjligt. Det är svårt att sätta ett specifikt startår men helst redan i början av 2030-talet.

Staten behöver ta sitt fulla ansar för att järnvägssystemet möjliggör en robust och fungerande regionaltågstrafik. Då nya tekniska krav ställs på järnvägsfordonen, till exempel införandet av ERTMS, är det rimligt att titta närmare på förutsättningarna för statlig medfinansiering av järnvägsfordon. En sådan medfinansiering skulle kunna skapa utrymme för ökad regionaltrafik och bättre tillgänglighet med rimliga biljettpriser.

Fråga 5 (riksdag) Stationen vid Köpenhamns flygplats i Kastrup byggdes ut i april 2026 med två nya perronger (spår 11–12) och riktningsdrift – men resten av Öresundsbanan över Amager (Tårnby, Ørestad, Köpenhamn Syd) är fortsatt delad och flaskhalsar kvar. Samtidigt har inga Öresundståg gått till Helsingör sedan december 2021, och när Fehmarn Bält-förbindelsen öppnar 2029 väntas godstrafiken över Öresund öka med 80–100 procent, samtidigt som fler fjärrtåg förlängs över bron. Hur vill ert parti säkra att persontågen mellan Skåne och Köpenhamn inte trängs undan när kapaciteten på bron och på den danska sidan tas i anspråk av gods- och fjärrtåg – och kommer ni att arbeta för ett förnyat svensk-danskt trafikavtal, inklusive återupptagen trafik till Helsingör och utbyggnad av återstående flaskhalsar på Öresundsbanan?

När Fehmarn Bält-förbindelsen öppnar skapas stora tillväxtmöjligheter. Det kommer att sätta press på Skåne som genomfartsregion för svensk import och export. De danska och svenska regeringarna behöver genom samverkan säkerställa att Öresundregionen och Skåne inte blir en flaskhals, samt att ökad gods- och fjärrtågtrafik inte trycker undan arbetspendlingen i Skåne och Öresundsregionen. Det krävs såväl kortsiktiga lösningar som trimningsåtgärder och ett mer effektivt utnyttjande av befintligt system samt en betydande utbyggnad och förbättrat underhåll av Skånes transportinfrastruktur - för att såväl den regionala kollektivtrafiken som godstrafiken ska kunna fortsätta utvecklas. Samtliga exempel i frågeställningen bör hanteras inom ramen för ett sådant samarbete.

Fråga 6 (region) I december 2025 tog VR Sverige över Öresundstågen, och från december 2027 kör samma operatör även Pågatågen. Vilka krav anser ert parti att Region Skåne ska ställa på operatören vad gäller punktlighet, kapacitet och kundinformation – och vilka konsekvenser ska det få om kraven inte uppfylls?

Det ska ställas höga krav på punktlighet, kapacitet och kundinformation. Tågföretagen ska leva upp till dessa krav. Samtidigt är det den politiska majoriteten som pekar ut riktningen för trafiken. Under de senaste åren har Skånetrafikens kontroll över den upphandlade trafiken och kommunikationen mellan trafikföretagen och Skånetrafiken brustit flera gånger. Till exempel när personalen under perioder pekat på att grundbemanningen behöver förstärkas för att undvika personalbrist. Det är en direkt följd av den politiska styrningen av trafiken. Under mandatperioden har Moderaterna styrt tillsammans med Kristdemokraterna och Liberalerna med stöd av Sverigedemokraterna.

Samtidigt som höga krav ska ställas på punktlighet, kapacitet och kundinformation behöver högre krav ställas för att garantera buss- och tågpersonal en hållbar situation med trygga anställningar och bra villkor. Vi vill också se över möjligheten att ta över trafikavtal i egen regi.

C. Pågatågen och den lokala järnvägen

Fråga 7 (riksdag) Pågatågens största enskilda förseningsorsak är Trafikverkets driftledning – 30 procent av förseningstimmarna – eftersom punktliga pågatåg på enkelspår får vänta på försenade fjärr- och godståg. Vill ert parti ändra prioriteringsreglerna så att pendeltåg som går i tid inte ska behöva stå stilla för andra tåg?

Det finns skäl att se över prioriteringsordningen. Konkurrensen om spåren behöver hanteras för att höja kapaciteten och tillgängligheten i den skånska kollektivtrafiken. Idag är regional persontågstrafik nedprioriterad vid drift och tilldelning av kapacitet vilket innebär att prioriterade godståg och långväga fjärrtåg har högre prioritet. De skånska pendlarna ska kunna känna sig trygga med att tågen kommer fram i tid.

Fråga 8 (riksdag) Flera av Skånes banor är fortfarande enkelspåriga och störningskänsliga: Malmö–Ystad–Simrishamn, Helsingborg–Maria och Helsingborg–Kristianstad. Dubbelspåret Maria–Helsingborg C har fallit bort ur den nya nationella planen trots att investeringarna i Hallandsåstunneln och dubbelspår genom Varberg annars inte ger full effekt. Åtar sig ert parti att återföra Maria–Helsingborg C till nationell plan – och vad är er position om dubbelspår Skurup–Rydsgård och Attarp–Kristianstad?

Ja. Redan 1992 fattade riksdagen beslut om att hela Västkustbanan ska ha dubbelspår. Sedan dess har omfattande miljardinvesteringar genomförts. Nu återstår 4,5 kilometer utan dubbelspår, vilket kraftigt hämmar kapaciteten. En utbyggnad skulle öka kapaciteten från 10 till 30 tåg i timmen. Genom att ta bort objektet och enbart låta pengar till utredningen ligga kvar senareläggs möjligheterna till ökad tillväxt och konkurrenskraft i södra och västra Sverige.

Skurup–Rydsgård och Attarp–Kristianstad är viktiga objekt, bland flera, för att stärka kapaciteten i Skåne. Socialdemokraterna i Region Skåne är angelägna om att dessa objekt prioriteras i nationell plan.

D. Malmö–Lund, fyrspåret och metron

Fråga 9 (riksdag) Fyrspåret Hässleholm–Lund har fått 6,6 miljarder i den nya nationella planen, men byggstart kan ske tidigast 2034 och trafikstarten lämnas öppen – Trafikverkets ursprungliga tidplan pekade på 2043–2048. Region Skåne föreslår byggstart 2029 och trafikstart 2039 genom ett statligt bolag som lånefinansierar bygget. Tar ert parti ställning för en tidigareläggning med tydliga datum – och hur ska den finansieras och drivas igenom?

Nya spår mellan Lund och Hässleholm på Södra stambanan behövs för att stärka kapaciteten för både person- och godstrafik. Jämfört med den förra planen minskar anslagen från cirka 16 miljarder kronor till 6,6 miljarder. Minskningen innebär att omkring 80 procent av den totala finansieringen saknas.

I dag bedöms utbyggnaden vara klar någon gång runt år 2040 men det förutsätter att finansieringen finns. Utbyggnadstakten behöver öka samtidigt som utrymme måste ges för genomtänkta ställningstaganden, som även tar hänsyn till kommande behov.

Staten bör ha huvudansvaret över kontrollen och finansieringen men vi är öppna för alternativa lösningar, till exempel att etablera statliga bolag som kan konkurrera med Trafikverket i syfte att kapa ledtiderna.

Fråga 10 (riksdag och region) Relationen Malmö–Lund är en av Nordens mest trafikerade pendlingsaxlar, men det råder oklarhet om den långsiktiga lösningen: räcker fyrspåret, eller behövs därutöver en separat snabb förbindelse mellan städerna (metro- eller snabbspårvägsalternativ har förts fram men aldrig utretts på allvar)? Vad är ert partis position – och vem ska utreda frågan, och när?

Just nu ser vi inga behov av separata kapacitetsförstärkningar på sträckan men det utesluter inte att sådana behov kan uppstå längre fram. I så fall behöver det utredas av Trafikverket i samråd med Region Skåne och berörda kommuner. Antingen som en separat utredning över nödvändiga förstärkningar i Skåne eller i kommande planrevideringar.

Fråga 11 (riksdag och region) Öresundsmetron Malmö–Köpenhamn finns nu med i Köpenhamns kommunala metroplaner, med tre planerade stationer i Malmö, en beräknad kostnad omkring 72 miljarder kronor och en möjlig öppning cirka 2040 – men varken Sveriges eller Danmarks regering har fattat något formellt beslut. Stödjer ert parti Öresundsmetron? Kommer ni att driva att Sverige under nästa mandatperiod inleder bilaterala förhandlingar med Danmark om genomförande, finansiering och tidplan?

Fler fasta Öresundsförbindelser är av stor vikt för att möjliggöra ökad arbetspendling, samtidigt som det också skapar kapacitet för att överföra mer gods till järnväg. Sverige behöver vara drivande i frågan om att inleda bilaterala förhandlingar och överenskommelser med Danmark. I dessa samtal bör finansiering och tidplan finnas med.

Socialdemokraterna i Region Skåne anser att den fasta förbindelsen mellan Helsingborg och Helsingör ska byggas före metron, men att metron kan byggas oberoende av om en HH- förbindelse har beslutats.

E. Prioriteringar, finansiering och löften inför valet

Fråga 12 (riksdag) Sydsvenska industri- och handelskammaren har visat att Stockholm och Västra Götaland fått över 50 procent av de regionala infrastrukturinvesteringarna i de tre senaste nationella planerna, medan Skåne legat under rikssnittet räknat per invånare. Anser ert parti att denna fördelning är rimlig – och vad kommer ni konkret att göra för att Skåne ska få en rättvisare andel i nästa planperiod?

Lika utvecklingsmöjligheter måste ges när de statliga infrastrukturmedlen fördelas. Jämfört med de andra storstadsregionerna får Skåne knappt 3 % av medlen till så kallade ”större investeringar” i Tidöregeringens infrastrukturplan. I samma pott får Västra Götaland cirka 16 procent och Stockholm cirka 12 procent. Om Stockholm utvidgas till Mälardalsområdet är andelen ännu högre. Vi vill att fördelningen på ett bättre sätt ska spegla Skåne som storstadsregion, befolkningstillväxt och Skånes betydelse som nod mellan Europa och Sverige.

Fråga 13 (riksdag) Regeringen avser att tillsätta en förhandlingsperson för hur framtida överskott från Öresundsbron kan återföras till infrastruktur i Öresundsregionen. Anser ert parti att broöverskottet ska stanna i regionen – och i så fall vilka projekt bör det finansiera, till exempel Öresundsmetron?

Framtida överskott bör återinvesteras i Öresundsregionen. Vilka projekt överskottet bör finansiera får framkomma genom noggrant utförda analyser. I dessa analyser behöver kommuner och Region Skåne inkluderas och ges inflytande.

Samtidigt är det dyrt att transportera sig över Öresundsbron. Sedan brons öppnande år 2000 har priserna för att köra över med personbil ökat med 194,1 procent. Ökningen av biljettpriset för Öresundstågen är något mindre, 114,3 procent, men fortfarande nästan dubbelt så hög som utvecklingen av konsumentprisindex under samma period, 60,3 procent.

Socialdemokraterna i Region Skåne vill halvera priserna för periodkort över Öresund. Det bör dock noteras att avgifterna över bron inte är en fråga som Region Skåne äger på egen hand, utan den behöver hanteras i samråd med danska motparter. Den är även kopplad till biljettpriserna för färjetrafiken över Öresund enligt det avtal som slöts mellan Sverige och Danmark om byggandet av bron 1991 (SÖ 1991:21).

Fråga 14 (riksdag och region) Avslutningsvis: Vilka tre konkreta åtgärder för att förbättra tågtrafiken i Skåne lovar ert parti att genomföra – eller påbörja – under mandatperioden 2026– 2030 om ni är med och styr? Vi ber om specifika åtgärder, tidplaner och finansiering – inte allmänna målformuleringar.