Moderaternas svar

A. Läget och ansvaret

Fråga 1 (riksdag och region) Resandet är på rekordnivåer, men Öresundstågens punktlighet ligger på drygt 80 procent och tusentals tåg ställs in varje år. Anser ert parti att läget i den skånska tågtrafiken är acceptabelt? Om inte – vilka är de tre viktigaste åtgärder ni vill driva under mandatperioden 2026–2030?

Nej, läget är inte acceptabelt – vare sig resenärer i Malmö, Lund eller Helsingborg ska behöva räkna med inställda tåg som en del av vardagen. Vi vill under 2026–2030 prioritera tre saker: kraftigt förbättrat järnvägsunderhåll och driftledning i Skåne, en tidigareläggning av fyrspåret Hässleholm–Lund, och en lösning som säkrar Öresundstågens punktlighet fram tills nya fordon är på plats. Sverige är på rätt väg men vi är inte framme, och Skåne har väntat för länge på investeringar som redan borde varit genomförda.

Fråga 2 (riksdag) Skånetrafikens analys visar att nästan hälften av alla störningar härleds till statens ansvarsområde: signal- och växelfel, eftersatt underhåll och Trafikverkets driftledning. Vad kommer ert parti att göra för att förbättra underhållet och driftledningen av järnvägen i Skåne – och inom vilken tidrymd ska resenärerna märka en skillnad?

Regeringens nationella plan 2026–2037 prioriterar för första gången på länge att återta hela underhållsskulden på väg och så mycket som möjligt av järnvägens underhållsskuld. Vi vill dessutom reformera Trafikverkets arbetssätt så att fler prioriteringsbeslut, inklusive driftledning på enkelspåriga sträckor, görs utifrån faktiskt resande snarare än historisk praxis. Resenärerna ska märka skillnad redan under den kommande planperioden, i takt med att underhållsinsatserna i Skåne genomförs, men vi vill inte utlova en exakt tidpunkt som vi inte kan hålla.

B. Öresundstågen till Köpenhamn

Fråga 3 (region, delvis riksdag) Öresundstågen är ålderstigna och har under 2025 drabbats av fordonsfel, ERTMS-inbyggnad och återkommande spår- och växelproblem på Öresundsbron; 42 procent av de inställda Öresundstågen beror på infrastrukturproblem och dess följdorsaker. Vad vill ert parti göra för att säkra driften och punktligheten fram tills nya fordon finns på plats?

Vi vill att Trafikverket och Skånetrafiken/Öresundståg AB prioriterar akuta åtgärder mot de kända flaskhalsarna på Öresundsbron – spår- och växelunderhåll samt en snabbare felavhjälpning av ERTMS-relaterade problem – parallellt med att den nya operatören VR Sverige ställer krav på fordonstillgänglighet i sitt avtal.

Fråga 4 (riksdag och region) Öresundstågskonsortiets trafikstrategiska plan 2030–2040 pekar ut nästa generations tåg med 200 km/h som maxhastighet, men någon beställning är ännu inte lagd. Stödjer ert parti att nästa generations Öresundståg beställs skyndsamt – och är ni beredda att driva statligt medfinansieringsansvar? När ska de nya tågen rulla?

Ja, vi stödjer att nästa generations Öresundståg beställs skyndsamt. Ett statligt medfinansieringsansvar är rimligt eftersom staten redan tar ett stort ansvar för kollektivtrafikens infrastruktur i övriga landet. Exakt årtal för trafikstart kan vi inte ange innan en beställning är lagd och en leveransplan finns, men processen bör påskyndas nu, inte efter nästa mandatperiod.

Fråga 5 (riksdag) Stationen vid Köpenhamns flygplats i Kastrup byggdes ut i april 2026 med två nya perronger (spår 11–12) och riktningsdrift – men resten av Öresundsbanan över Amager (Tårnby, Ørestad, Köpenhamn Syd) är fortsatt delad och flaskhalsar kvar. Samtidigt har inga Öresundståg gått till Helsingör sedan december 2021, och när Fehmarn Bält-förbindelsen öppnar 2029 väntas godstrafiken över Öresund öka med 80–100 procent, samtidigt som fler fjärrtåg förlängs över bron. Hur vill ert parti säkra att persontågen mellan Skåne och Köpenhamn inte trängs undan när kapaciteten på bron och på den danska sidan tas i anspråk av gods- och fjärrtåg – och kommer ni att arbeta för ett förnyat svensk-danskt trafikavtal, inklusive återupptagen trafik till Helsingör och utbyggnad av återstående flaskhalsar på Öresundsbanan?

Vi vill värna att persontrafiken inte trängs undan när gods- och fjärrtåg tar allt större del av kapaciteten över bron. Det kräver ett förnyat svensk-danskt samarbete om både trafikering och infrastruktur. Vi stödjer att Sverige nu tar initiativ till den bilaterala utredning som regeringens utredare Allan Widman föreslagit (SOU 2026:17), med start under 2027, och vi vill att frågan om återupptagen trafik till Helsingör och åtgärder mot flaskhalsarna på danska sidan (Amager) ingår i det arbetet.

Fråga 6 (region) I december 2025 tog VR Sverige över Öresundstågen, och från december 2027 kör samma operatör även Pågatågen. Vilka krav anser ert parti att Region Skåne ska ställa på operatören vad gäller punktlighet, kapacitet och kundinformation – och vilka konsekvenser ska det få om kraven inte uppfylls?

Region svarar.

C. Pågatågen och den lokala järnvägen

Fråga 7 (riksdag) Pågatågens största enskilda förseningsorsak är Trafikverkets driftledning – 30 procent av förseningstimmarna – eftersom punktliga pågatåg på enkelspår får vänta på försenade fjärr- och godståg. Vill ert parti ändra prioriteringsreglerna så att pendeltåg som går i tid inte ska behöva stå stilla för andra tåg?

Ja. Vi vill att Trafikverket ser över prioriteringsordningen så att punktliga regionaltåg inte straffas för andra tågslags förseningar. Det är en central del av vårt arbete för att reformera Trafikverkets driftledning och få ut mer effekt av den järnväg som redan finns. Inte minst alla som pendlar till jobbet och skolan måste kunna lite på att komma fram i tid.

Fråga 8 (riksdag) Flera av Skånes banor är fortfarande enkelspåriga och störningskänsliga: Malmö–Ystad–Simrishamn, Helsingborg–Maria och Helsingborg–Kristianstad. Dubbelspåret Maria–Helsingborg C har fallit bort ur den nya nationella planen trots att investeringarna i Hallandsåstunneln och dubbelspår genom Varberg annars inte ger full effekt. Åtar sig ert parti att återföra Maria–Helsingborg C till nationell plan – och vad är er position om dubbelspår Skurup–Rydsgård och Attarp–Kristianstad?

Vi vill att Maria–Helsingborg C prioriteras i kommande planrevideringar – regeringen har redan avsatt medel för att utreda dubbelspår på den sista enkelspårssträckan in mot Helsingborg C inom ramen för nationell plan 2026–2037. Vi är positiva till att även Skurup–Rydsgård och Attarp–Kristianstad utreds vidare utifrån samhällsekonomisk nytta, men kan inte i dagsläget utlova att alla tre objekt tidigareläggs samtidigt givet planens samlade ekonomiska ramar och de olika objektens komplexitet.

D. Malmö–Lund, fyrspåret och metron

Fråga 9 (riksdag) Fyrspåret Hässleholm–Lund har fått 6,6 miljarder i den nya nationella planen, men byggstart kan ske tidigast 2034 och trafikstarten lämnas öppen – Trafikverkets ursprungliga tidplan pekade på 2043–2048. Region Skåne föreslår byggstart 2029 och trafikstart 2039 genom ett statligt bolag som lånefinansierar bygget. Tar ert parti ställning för en tidigareläggning med tydliga datum – och hur ska den finansieras och drivas igenom?

Vi vill att fyrspåret Hässleholm–Lund ska öppna så snart som möjligt, varför vi dubblerat medlen och delat upp arbetet i två delar, just för att det ska kunna genomföras snabbare. Regeringen har redan tillskjutit medel i nationell plan för att möjliggöra en tidigareläggning av hela objektet jämfört med Trafikverkets ursprungliga tidplan (2043–2048). Vi är positiva till att undersöka alternativa finansieringsformer, inklusive ett statligt bolag med lånefinansiering liknande hur Öresundsbron byggdes, för att korta ledtiderna ytterligare. Vi vill dock inte i dagsläget binda oss vid Region Skånes exakta årtal (byggstart 2029, trafikstart 2039) förrän en fördjupad analys av finansiering och genomförbarhet gjorts.

Fråga 10 (riksdag och region) Relationen Malmö–Lund är en av Nordens mest trafikerade pendlingsaxlar, men det råder oklarhet om den långsiktiga lösningen: räcker fyrspåret, eller behövs därutöver en separat snabb förbindelse mellan städerna (metro- eller snabbspårvägsalternativ har förts fram men aldrig utretts på allvar)? Vad är ert partis position – och vem ska utreda frågan, och när?

Fyrspåret är den akuta och nödvändiga åtgärden för Malmö–Lund under de kommande femton åren. Om ytterligare kapacitet därutöver behövs på längre sikt bör det utredas av Trafikverket i samråd med Region Skåne, som en del av den kommande planrevideringen, men vi ser i dagsläget inte att en separat metro- eller snabbspårvägsförbindelse mellan städerna är motiverad innan fyrspåret är på plats.

Fråga 11 (riksdag och region) Öresundsmetron Malmö–Köpenhamn finns nu med i Köpenhamns kommunala metroplaner, med tre planerade stationer i Malmö, en beräknad kostnad omkring 72 miljarder kronor och en möjlig öppning cirka 2040 – men varken Sveriges eller Danmarks regering har fattat något formellt beslut. Stödjer ert parti Öresundsmetron? Kommer ni att driva att Sverige under nästa mandatperiod inleder bilaterala förhandlingar med Danmark om genomförande, finansiering och tidplan?

Vi ser positivt på att Sverige och Danmark nu, genom SOU 2026:17, tar första steget mot en bilateral utredning om framtida kapacitet och redundans över Öresund från 2027. Utredningen lyfter både en Öresundsmetro och en ny järnvägstunnel som alternativ, och vi vill invänta det arbetet innan Sverige tar ställning för en specifik lösning. Vi stödjer att Sverige aktivt deltar i och driver på den bilaterala processen, inklusive frågor om finansiering och tidplan, men det är för tidigt att i dag utlova ett formellt regeringsbeslut om just en metrolösning.

E. Prioriteringar, finansiering och löften inför valet

Fråga 12 (riksdag) Sydsvenska industri- och handelskammaren har visat att Stockholm och Västra Götaland fått över 50 procent av de regionala infrastrukturinvesteringarna i de tre senaste nationella planerna, medan Skåne legat under rikssnittet räknat per invånare. Anser ert parti att denna fördelning är rimlig – och vad kommer ni konkret att göra för att Skåne ska få en rättvisare andel i nästa planperiod?

Historiskt har Stockholm och Västra Götaland fått en stor andel av de regionala infrastrukturinvesteringarna. I den nationella planen 2026–2037 har Skåne fått en påtaglig höjning – bland annat 6,6 miljarder till fyrspåret Hässleholm–Lund och en länsplan som ökat med 22 procent – men vi är medvetna om att Skåne under lång tid legat efter per invånare. Vi vill fortsätta arbeta för att kommande planrevideringar bättre speglar Skånes befolkningstillväxt, godsflöden och roll som nationens sydligaste transportnod, inte minst inför Fehmarn Bält. Inte minst är ett viktigt besked från Moderaterna att överskottet från Öresundsbron ska gå till infrastruktur i Öresundsregionen.

Fråga 13 (riksdag) Regeringen avser att tillsätta en förhandlingsperson för hur framtida överskott från Öresundsbron kan återföras till infrastruktur i Öresundsregionen. Anser ert parti att broöverskottet ska stanna i regionen – och i så fall vilka projekt bör det finansiera, till exempel Öresundsmetron?

Ja, vi anser att broöverskottet i första hand ska stärka infrastrukturen i Öresundsregionen. Regeringen har redan aviserat att en förhandlingsperson ska tillsättas för att analysera vilka åtgärder som bör finansieras på detta sätt. Vilka enskilda projekt som i slutänden prioriteras bör avgöras av förhandlingspersonens analys, men naturliga kandidater är kapacitetshöjande åtgärder i järnvägssystemet i Skåne och kring Öresundsbron. Det är också av stor vikt att lokala aktörer får stort inflytande i vilka objekt som ska prioriteras.

Fråga 14 (riksdag och region) Avslutningsvis: Vilka tre konkreta åtgärder för att förbättra tågtrafiken i Skåne lovar ert parti att genomföra – eller påbörja – under mandatperioden 2026–2030 om ni är med och styr? Vi ber om specifika åtgärder, tidplaner och finansiering – inte allmänna målformuleringar.

Moderaterna lovar att fortsätta satsa på infrastrukturen i Skåne, men vi har respekt för att det ibland uppstår komplikationer i projekt som fördyrar och försenar. Då är det enda ansvarsfulla att ompröva och se över om projektet kan genomföras på ett bättre sätt med respekt för skattebetalarnas pengar. Tre av de viktigaste åtgärderna kommande mandatperioden är:

  1. Tidigareläggning av fyrspåret Hässleholm–Lund, med medel redan avsatta i nationell plan 2026–2037, och en fortsatt prövning av alternativa finansieringsmodeller för att korta byggstarten ytterligare.

  2. Förbättrat järnvägsunderhåll och reformerad driftledning i Skåne, inklusive ¨snabb utredning dubbelspår Maria–Helsingborg C, finansierat inom ramen för nationell plan och länsplanens ökade anslag.

  3. Ett förnyat svensk-danskt samarbete om Öresundstrafiken, med start av den bilaterala utredningen under 2027 och krav i VR-avtalet på förbättrad punktlighet för Öresundstågen.